Frågor och svar om ordningsvaktsutredningen
Vad är Säkerhetsföretagens uppfattning om Ordningsvaktsutredningen?
Utredningen har två delar. Vi är för den nya moderniserade ordningsvaktslagen som kommer utveckla ordningsvakternas möjligheter att avlasta polisen. Men vi är emot den andra delen av utredningen som innebär att SÄPO-kontrollen avskaffas för vissa medarbetare. Vi hoppas att inrikesminister Mikael Damberg gör som sin företrädare Thomas Bodström och stoppar det förslaget.
Vad innebär den nya ordningsvaktslagen i korthet?
Utredningen föreslår att ordningsvakter ska få arbeta trygghetsfrämjande, vilket kommer att lösa problemen för kommuner som idag inte får förordnandeområden beviljade. Ordningsvakter föreslås också få nya befogenheter, där uppdraget att transportera omhändertagna är viktigast. Då frigörs polistimmar som polisen kan rikta till att bekämpa organiserad brottslighet. Därutöver införs förlängd utbildning, vilket branschen länge har efterfrågat. Dessutom stärks relationen mellan polis och ordningsvakt genom förstärkt samverkan och ett infört tillståndsförfarande.
kontaktperson
Hur ska ordningsvakter arbeta för att främja trygghet?
Att utredningen föreslår att ordningsvakter ska få användas för att främja trygghet innebär att fler områden kan godkännas för att ordningsvakter ska få arbeta där. Många kommuner får idag avslag på ansökningar om att använda ordningsvakter, trots ordningsstörningar och en upplevd otrygghet på platsen. Med den nya lagen får kommunerna större möjligheter att använda ordningsvakter på sådana platser. Möjligheten innebär dock inte i sak förändrade arbetsuppgifter för ordningsvakterna.
Hur förändras ordningsvakternas arbetsuppgifter av den nya ordningsvaktslagen?
Ordningsvakternas befintliga befogenheter kvarstår i den nya ordningsvaktslagen. Men det tillkommer arbetsuppgifter som inte funnits tidigare:
- Ordningsvakter kommer efter beslut av polis att få transportera omhändertagna enligt LOB och polislagen.
- Ordningsvakter kommer vid ingripanden också kunna undersöka identiteter i större utsträckning i stället för att behöva invänta polis.
- Ordningsvakter kommer efter beslut av polis att få hälla ut alkoholdrycker av ringa värde som exempelvis druckits i parker eller i kollektivtrafik där alkoholförtäring är förbjudet.
Dessutom förtydligas lagen så att envarsgripanden som ordningsvakter utför tydligt utgör myndighetsutövning vilket innebär stärkt rättssäkerhet för både den gripne och för ordningsvakten.
Dessa reformer innebär att polisen kan avlastas och att mer tid frigörs för att bekämpa brottsligheten. När ordningsvakter och poliser i färre fall behöver vänta på varandra kan fler uppgifter lösas.
Är det här verkligen arbetsuppgifter som ordningsvakter bör ha?
Ordningsvakter har redan i dag vissa begränsade polisiära befogenheter. Yrkesrollen har utvecklats steg för steg under flera årtionden och lagstiftningen borde uppdaterats för flera år sedan baserat på hur arbetet ser ut i verkligheten. Flera uppdrag, inte minst med kommuner som beställare, innebär redan krav på ökad utbildning exempelvis och resultaten av en mer utbildad yrkesroll har varit välfungerande ordningsvakter med god förmåga att ta sig an kvalificerade arbetsuppgifter.
Hur förstärks utbildningen av ordningsvakter?
Utbildningen föreslås bli minst 160 timmar och anpassas efter ordningsvakternas nya trygghetsfrämjande uppdrag. Juridik och bemötandefrågor föreslås förstärkas. Dessutom måste utbildningen anpassas efter de nya befogenheterna, däribland transporter av omhändertagna. Polismyndigheten betonas är fortsatt ansvarig för att inom föreskrifter reglera utbildningens detaljer. Polismyndigheten har också tagit fram förslag på hur utbildningen kan ses ut framöver.
Säkerhetsföretagen välkomnar att utbildningen förstärks i enlighet med Polismyndighetens förslag till ny utbildning, men föreslår att antalet utbildningstimmar regleras i Polisens föreskrifter istället för att regeringen måste reglera exakta timantal. Detta för att harmonisera med gällande ordning för väktare och skyddsvakter.
Redan höga kostnader för utbildningen ökar med utredningens förslag. Därför föreslår utredningen både en statlig subvention av utbildningen och att utbildningen blir studiemedelsberättigad. Säkerhetsföretagen välkomnar givetvis förslag som kompenserar för de ökade kostnaderna. Vi vill samtidigt betona att införandet av studiemedel kommer att ha liten påverkan på ordningsvakter då de ofta har en heltidsanställning innan de blir ordningsvakter, och därför stoppar fribeloppet dem från att få studiemedel. Därutöver behöver frågan om ökade anslag till polismyndigheten för finansiering av ordningsvaktsutbildningen sannolikt utredas vidare.
Hur stärks relationen mellan polis och ordningsvakt?
Dagens ordning att ordningsvakts står under polismans ledning behålls. Rapporteringsskyldigheten kvarstår och kommer att underlättas av att Polisens IT-system för tjänsteanmälan NOVA byggs ut.
Utredningen föreslår att:
- Polisen föreslås ta fram en plan för en nationell samverkansmodell
- Vid godkännandeprövning av ordningsvakt utökas Polisens möjligheter att också kontrollera spaningsuppgifter i fler källor än tidigare
- Ordningsvakter föreslås få tillgång till kommunikationssystemet RAKEL i vissa uppdrag och funktioner
- Införande av tillståndsförfarande för ordningsvaktsanvändning och möjlighet att i tillståndet ställa villkor på användningen av ordningsvakter
- Avdelningen för särskilda utredningar (SU) föreslås få handlägga ärenden som berör brott där den misstänkte är ordningsvakt
Vad innebär förslaget om uppluckring av personalgodkännanden?
Inrikesminister Mikael Damberg har uttalat att personalkontrollerna ska skärpas i branschen. Därför är vi förvånade över att utredningen föreslår uppluckringar av personalgodkännanden. Förslaget innebär att personal som arbetar i allt från kollektivtrafik till flyktingboenden inte omfattas av SÄPO-granskningen. Utredningen föreslår viss kompensation genom utökade registerslagningar hos polisen, men det räcker inte för att täppa luckorna. Samma fråga har utretts tidigare av Justitiedepartementet år 2003, men där valde dåvarande justitieminister Thomas Bodström att inte gå vidare med förslaget. Vi hoppas att Damberg gör samma sak och behåller begreppet ”medborgerlig pålitlighet” och fortsatt SÄPO-kontroll för samtliga medarbetare i branschen.
Vidare föreslår utredningen att tvåveckorsregeln för personalgodkännande ska upphöra och ersättas med begreppet ”skyndsamt”. Vi motsätter oss även detta och föreslår att tidsramarna inom begreppet skyndsamt förtydligas.
Hur har Säkerhetsföretagen påverkat utredningen?
Säkerhetsföretagens bransch- och näringspolitiska chef har deltagit som expert i utredningen. Utöver underlag direkt till utredningen så har Säkerhetsföretagen också presenterat en rapport med branschens förslag. Den statliga utredaren Agneta Bäcklund deltog också i ett seminarium med Säkerhetsföretagens medlemmar hösten 2020.
Det interna påverkansarbetet har inkluderat Säkerhetsföretagens styrelse samt en referensgrupp av företagens chefer inom drift, säkerhet och HR.