Nya krav på företagens motståndskraft – så kommer ni igång
Företagens motståndskraft blir allt viktigare när nya krav på samhällsviktiga verksamheter närmar sig. Hur länge kan verksamheten fungera om personalen inte kommer till jobbet, elen försvinner eller kommunikationen slutar fungera? Nya krav på samhällsviktiga verksamheter sätter företagens motståndskraft i fokus. På ett webbinarium med Säkerhetsföretagens medlemsföretag Preppoint låg fokus på hur företag kan gå från beredskapsplaner till faktisk förmåga.
Svenska företag har en viktig roll i Sveriges beredskap. I början av året skickade Myndigheten för civilt försvar ut broschyren Beredskap för företag – om krisen eller kriget kommer till omkring 130 000 arbetsställen. Budskapet är tydligt: företag behöver stärka sin förmåga att fortsätta verksamheten även under svåra förhållanden. Myndigheten för civilt försvar
Frågan blir ännu mer aktuell genom EU:s CER-direktiv. Regeringen har lagt fram en proposition om en ny lag om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare. Den omfattar offentliga och privata aktörer som myndigheterna bedömer som kritiska och innebär bland annat krav på riskbedömning, åtgärder för motståndskraft och rapportering av allvarliga incidenter. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Regeringskansliet
Läs mer om [CER-direktivet och säkerhetssektorn]
Den 2 oktober arrangerade Säkerhetsföretagen ett webbinarium tillsammans med medlemsföretaget Preppoint. Heikki Syrjäpalo och Petter Schanche från Preppoint gick igenom de kommande kraven och – framför allt – hur företag kan börja arbeta praktiskt med sin beredskap.
Företagens motståndskraft börjar med kritiska beroenden
En central poäng under webbinariet var att företag lätt fastnar i frågan om vilken kris de ska förbereda sig för. Strömavbrott, cyberattacker, extremväder, pandemi eller väpnad konflikt ställer olika krav.
Men det finns ett enklare sätt att börja.
Utgå från konsekvenserna för verksamheten. Vad händer om elen försvinner? Om personalen inte kan komma till jobbet? Om internet och telefoni slutar fungera eller om viktiga leveranser uteblir?
Preppoints erfarenhet är att verksamheters kritiska beroenden ofta återkommer oavsett bransch. De handlar framför allt om personal, energi, IT och kommunikation, vatten och avlopp, mat och värme samt material och transporter.
För säkerhetsföretag blir detta särskilt konkret. Ett bevakningsuppdrag behöver bemanning. Fordon behöver bränsle. Larmcentraler och tekniska säkerhetslösningar behöver el och kommunikation. Samtidigt är många kunder själva samhällsviktiga verksamheter och beroende av att säkerhetsleveransen fungerar även när samhället utsätts för störningar.
Läs också om [säkerhetssektorns roll i den civila beredskapen]
Beredskap är också en ledarskapsfråga
En annan tydlig slutsats från webbinariet är att beredskap inte bara handlar om reservkraft, lager och krisplaner.
Det handlar också om människor.
Om personalen är verksamhetens viktigaste resurs behöver medarbetarna veta vad som förväntas av dem när något händer. De behöver ha kunskap, ha övat och kunna agera även när den vanliga organisationen eller kommunikationen inte fungerar.
Preppoint gav exempel på verksamheter som arbetat med personalens egen hemberedskap, möjligheter till övernattning på arbetsplatsen och lösningar för barnomsorg för att fler ska kunna komma till arbetet under en kris. Ett annat exempel handlade om att bygga beredskap med mobila reservkraftslösningar som kan flyttas dit behovet är störst.
Det handlar i grunden om att bygga förmåga innan störningen inträffar. Under frågestunden betonades också vikten av att skapa en kultur där medarbetarna förstår sin roll och kan fatta beslut när de inte får tag på sin chef.
Nya krav på riskbedömning och incidentrapportering
För verksamheter som myndigheterna identifierar som kritiska innebär regeringens lagförslag tydligare formella krav. Verksamheten ska bland annat genomföra och dokumentera en riskbedömning. Verksamheten ska också vidta lämpliga och proportionerliga åtgärder för att stärka sin motståndskraft. Riksdagen
Vid vissa incidenter ska verksamheten enligt förslaget göra en första anmälan så snart som möjligt och senast inom 24 timmar från det att verksamheten fått kännedom om incidenten. Riksdagen
Även företag som myndigheterna inte pekar ut som kritiska kan märka av kraven. I webbinariet lyfte Preppoint hur kraven kan föras vidare genom leverantörskedjan, till exempel när kommuner, regioner eller andra samhällsviktiga verksamheter börjar ställa högre beredskapskrav på sina leverantörer.
För säkerhetssektorn är det en utveckling värd att följa nära.
Börja med nuläget
Det återkommande budskapet från Preppoint var samtidigt enkelt: vänta inte på att alla detaljer ska vara klara innan ni börjar.
Första steget är att veta var verksamheten står i dag.
Har ni en fungerande kontinuitetsplan? Vet medarbetarna vad de ska göra? Hur länge klarar verksamheten ett el- eller kommunikationsavbrott? Finns alternativ om en kritisk leverans uteblir?
Ett första steg för att stärka företagens motståndskraft är att få en tydlig bild av nuläget. För att göra den bedömningen enklare har Almega tillsammans med Preppoint tagit fram Beredskapsindex. Det kostnadsfria självtestet tar omkring fem till tio minuter och ger verksamheten en bild av sin beredskapsförmåga, en indikation på kommande krav och förslag på områden som behöver utvecklas. Testet är anonymt och kräver inget konto.
Webbinariet finns också att se i efterhand.