Replik från Säkerhets­företagen på ledartext i Detektor Scandinavia

Lennart Alexandrie driver i sin ledartext tesen att bevakningsbranschen fastnat i gamla strukturer där man endast ”räknar väktartimmar” och saknar innovationskraft. Vi som företräder den svenska bevakningsbranschen välkomnar Lennart Alexandries ansats till diskussion men får tyvärr konstatera att Alexandries i det här fallet slåss mot väderkvarnar.

Att efterfrågan på väktare är hög är inte ett tecken på stagnation, utan tvärtom ett uttryck för en starkt växande och samhällsbärande sektor. I ett samhälle med ökande hot och komplexa riskbilder behövs både teknik och människor. Det är naivt att tro att teknik helt kan ersätta den mänskliga närvaron när det handlar om trygghet, krishantering och förtroende.

Ingen i branschen motsätter sig ny teknik. Tvärtom investerar företagen löpande i fjärrövervakning, AI-baserad analys, smarta sensorer och drönare. I Säkerhetsföretagens senaste årsrapport (augusti 2025) lyfter vi särskilt vikten av att även myndigheter tar tillvara de innovationer som redan används av våra medlemsföretag. AI-baserade system skapar nya möjligheter för kameror, bevakning och larmsystem – men de kompletterar, inte ersätter, det mänskliga säkerhetsarbetet.

Precis som Alexandrie själv konstaterar kommer den personella bevakningen även framöver spela en avgörande roll. Tekniken är ett kraftfullt stöd, men den kan inte helt ersätta mänsklig närvaro, omdöme och förmåga att agera i verkliga situationer.

Att beskriva branschen som fastlåst i konservatism och styrd av chefer med för snäv bakgrund är ett logiskt felslut som missar branschens verkliga utveckling. Tvärtom är det en styrka att många företagsledare har erfarenhet från kärnverksamheten – det ger en djup förståelse för kundernas behov och operativa riskbilder. De flesta större aktörer kombinerar i dag denna erfarenhet med teknisk och affärsmässig kompetens.

Efterfrågan på säkerhetstjänster ökar också och en kartläggning från Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA) visar att det vid höjd beredskap krävs minst 55 000 medarbetare för att skydda samhällsviktig verksamhet – att jämföra med dagens cirka 25 000. Behovet gäller främst väktare och skyddsvakter, vilket också ligger bakom det statliga utredningsförslaget om att aktivera civilplikt för bevakningsverksamhet.

Denna verklighet visar att bemanningsfrågan är central. Men att behöva fler medarbetare är inte detsamma som att sakna innovationskraft – det speglar snarare den växande betydelsen av säkerhetsbranschen i ett föränderligt samhälle.

Den verkliga missuppfattningen i Lennart Alexandries resonemang är att han ställer innovation och personalintensiva tjänster mot varandra. I själva verket är det just kombinationen av avancerad teknik och professionella medarbetare som gör branschen relevant, effektiv och robust. Bevakningsbranschen är både innovativ och personalintensiv – och styrkan ligger i samspelet mellan dessa.

Vi delar Lennart Alexandries engagemang för en mer innovativ och effektiv bevakningssektor. Alexandrie lyfter själv den viktiga frågan om behovet av att reformera lagen om offentlig upphandling, som i dag ofta fokuserar ensidigt på lägsta pris. En sådan reform är nödvändig för att skapa utrymme för kvalitet, innovation och långsiktighet.

Vi välkomnar därför en fortsatt diskussion om hur teknik, kompetens och regelverk bäst samverkar för att stärka Sveriges trygghet och beredskap. Men den måste bygga på verkligheten – inte på förenklade schablonbilder.

Joachim Källsholm, ordförande Säkerhetsföretagen
Pontus Lindström, näringspolitisk chef Säkerhetsföretagen